I de följande inläggen tänkte jag dra lite om vad man måste kunna som bussreseledare. Det är nämligen mycket mer än vad man kan tro, i alla fall vet jag att alla vi som var på kursen fick en chock när vi insåg bördan som läggs på reseledarens axlar.

1. Resan till målet

Det här är verkligen det som skrämmer mig mest. Grejen är att busschauffören (eller chaufförerna i de långa resorna) kanske aldrig varit på destinationen förr, och det är helt upp till reseledaren att veta hur, vart och när man ska köra. Kör man fel, ja, då är det endast reseledarens fel. Mina resor är så kallade direktresor där man sover på bussen en natt för att komma fram till målet så fort som möjligt, men det innebär att guiden själv inte kommer sova speciellt mycket. Vi måste ju hålla koll på att chauffören faktiskt kör dit han ska.

Det är alltså helt reseledarens ansvar att man kommer fram dit man ska vid rätt tidpunkt. Under resans gång stannar man ju naturligtvis på vissa ställen, för att äta, fika och det viktigaste, gå på en riktig toalett (det finns självklart toalett på bussen, men ibland kan det vara skönt att sitta ner utan att det skakar så man håller på och bli tokig). Toaletten på bussen är chaufförens ansvar, vilket känns skönt. Den behöver inte jag tömma och hålla ren. Men som sagt, resans väg ner till destinationen och alla deldestinationer, är min och ingen annans uppgift att hålla reda på.

Egentligen kan man tycka att visst, det är väl bara att följa en gps så löser sig det. Men nej, så lätt är det faktiskt inte. Gps kan vara bra i vissa fall, men inte när man kör runt med en stor och bökig buss. Gps:en kan lura in en på småvägar eller under broar där bussen helt enkelt inte får plats. Därför måste reseledarna själva (företaget hjälper alltså inte till alls) införskaffa bra kartor för färden. En gps kan dock vara bra på ett sätt, med dess hjälp kan man få ett hum om hur långt det är till destinationen och vilken tid man kommer vara framme. Men mer än så ska man inte förlita sig på den.